En ny bandsåg för metall som börjar dra snett efter ett par veckor är ett av de vanligaste problemen vi hör om. Oftast är det inget fel på maskinen. Det sitter fel blad i den, eller rätt blad med fel inställningar.
Att välja bandsåg för metall handlar om tre saker: vilken största dimension du kapar regelbundet, hur många kap du gör per vecka och om du behöver vinkelsnitt. Sedan är det bladet, bandhastigheten och skärvätskan som avgör hur rakt sågen skär och hur länge bladet håller.
Nedan får du en enkel modell för att välja maskin, en jämförelse av manuella, halvautomatiska och automatiska sågar, och de fem vanligaste orsakerna till att en bandsåg sågar snett.
Bandsåg eller kallkap – när är bandsågen rätt val?
Bandsågen är det givna valet när du kapar grövre dimensioner, massivt material eller blandat gods. Bandet är tunt, vilket ger smal sågspalt och lite spill. Samma maskin klarar dessutom allt från tunnväggigt rör till kraftig rundstång, så länge bladet är rätt valt.
Kallkapen, alltså en cirkelsåg med lågt varvtal, är ofta snabbare och ger bättre ytfinish i mindre dimensioner. Den passar verkstäder som kapar mycket rör och profiler i små och medelstora mått och vill ha ett snitt som knappt behöver efterbearbetas. Nackdelen är kapaciteten. Klingans diameter sätter taket, och stora klingor är dyra.
Kapmaskiner med slipskiva hör egentligen inte hemma i jämförelsen. De är billiga i inköp men ger värme, grader och damm, och de blir dyra i längden om du kapar varje dag.
Kapar du massivt material, stora profiler eller vill köra längre serier utan att någon står bredvid är bandsågen nästan alltid rätt.
Tre frågor som avgör vilken bandsåg för metall du behöver
Vad kapar du – rör, balk, profiler eller massivt?
Materialtypen påverkar mer än många tror. Massivt material kräver en styv sågram och ofta grövre tandning. Rör och tunnväggiga profiler är lätta att kapa, men kräver finare tandning så att tänderna inte hakar i godset och bryts. Kapar du balk behöver skruvstycket hålla profilen helt stilla, annars vibrerar flänsarna och snittet blir ojämnt.
Materialkvaliteten spelar också in. Konstruktionsstål, rostfritt och verktygsstål sågas med olika bandhastighet och ofta med olika blad. Ska du kapa mycket rostfritt bör du ta med det i beräkningen redan när du väljer maskin, eftersom det kräver låg hastighet och jämn nedmatning.
Hur många kap gör du i veckan?
Det här är frågan som avgör automationsnivån. Ett par kap om dagen motiverar sällan mer än en manuell eller enkel halvautomatisk såg. Står någon vid sågen flera timmar varje dag blir operatörstiden snabbt den största kostnaden, och då är det där en halvautomatisk eller automatisk maskin betalar sig.
Ett enkelt sätt att räkna: ta antalet timmar någon ägnar åt kapning per vecka, gånger timkostnaden, gånger antalet arbetsveckor per år. Uppskatta sedan hur stor del av den tiden en mer automatiserad maskin frigör. Då har du en siffra att ställa mot prisskillnaden. [LÄGG IN EGET EXEMPEL: en verkstad som gick från manuell till halvautomatisk eller automatisk kapning och hur mycket tid det frigjorde]
Behöver du kapa i vinkel?
Geringskap är vanligt i stålbyggnad, räcken och ramar. Behöver du det regelbundet ska du välja en såg med svängbar sågarm, så att materialet ligger kvar och sågen vrids. Kontrollera vinkelomfånget, eftersom vissa maskiner bara svänger åt ett håll. S-200RH vrids till exempel från –45° till +60°, medan Cormak BS-320 svänger upp till 60°.
Räkna också med att kapaciteten minskar när du sågar i vinkel.
Kapkapacitet – så läser du måtten rätt
Kapkapaciteten anges nästan alltid i en tabell med olika värden för runt, fyrkantigt och rektangulärt material, vid 90° och vid 45° eller 60°. Det är de siffrorna du ska jämföra mellan maskiner, inte vikt eller motoreffekt.
Två saker är lätta att missa. Den första är att kapaciteten vid gering är tydligt lägre än vid rakt snitt, eftersom bandet måste ta sig igenom en längre sträcka material. [KÄLLA BEHÖVS: exempelvärden vid 90° och 45° ur databladet för BS-320 eller S-200RH] Den andra är att rektangulär kapacitet anges som bredd × höjd. När du kapar balk stående är det ofta höjden som begränsar.
Välj efter den största dimension du kapar regelbundet, inte den största du har kapat någon gång. Att köpa en betydligt större maskin för ett jobb som kommer en gång om året blir oftast dyrare än att lägga ut just det jobbet. Undvik samtidigt att hamna precis på gränsen. En maskin som jobbar vid maxkapacitet varje dag sliter mer på blad och styrningar än en som har marginal.
Mät det som faktiskt ska ligga mellan klämbackarna. Kapar du rör i bunt är det buntens yttermått som gäller, inte det enskilda rörets.
Manuell, halvautomatisk eller automatisk bandsåg?
Välj automationsnivå efter volym och hur mycket operatörstid du vill frigöra, inte i första hand efter budget. Grovt delas maskinerna in så här:
| Typ | Vad maskinen gör själv | Passar för | Exempel hos Team RIX |
|---|---|---|---|
| Manuell | Operatören styr sågningen; nedmatningen dämpas ofta hydrauliskt | Enstaka kap, varierande jobb, mindre verkstäder | Cormak BS-320 |
| Halvautomatisk | Sågarmen sänks och höjs automatiskt, hydrauliskt skruvstycke; operatören matar fram materialet | Daglig kapning, jämnare cykler, mindre tid vid sågen per kap | S-200RH, Pe-Tra DC300, KSA-D 800×1250 |
| Helautomatisk | Matar fram materialet och kapar programmerade längder och antal, kan köras obemannat | Serieproduktion, nattkörning, många längder i följd | Pe-Tra DC420CNC, H-300 HA |
För många verkstäder är halvautomaten den bästa kompromissen. Operatören slipper stå kvar under hela snittet, kan förbereda nästa jobb medan sågen arbetar och snittet blir jämnare eftersom nedmatningen är konstant.
Steget till helautomatisk är större. Där betalar du för matning, styrsystem och programmering, och det lönar sig först när det finns tillräckligt med serier att köra. Ärligt talat ser vi oftare felköp åt andra hållet: en manuell såg köpt för att hålla nere investeringen, som sedan binder en tekniker stora delar av dagen.