En ny kapklinga för metall i hårdmetall kostar ofta flera gånger mer än en HSS-klinga. Ändå hör vi regelbundet om dyra klingor som är slöa efter en vecka. Nästan alltid sitter de i en maskin som går för långsamt för dem.
Rätt kapklinga för metall väljs i tre steg. Maskinens varvtal avgör om klingan ska vara av HSS eller hårdmetall. Diameter, tjocklek och hålbild måste stämma med maskinen. Materialet och godstjockleken bestämmer sedan hur många tänder klingan ska ha och vilken tandform som fungerar bäst.
Nedan går vi igenom de valen ett i taget, vilka fel som ger grader och blåfärgade snitt, och när det lönar sig att slipa om klingan i stället för att köpa ny.
HSS eller hårdmetall – din maskin avgör
Det första valet är materialet i själva klingan, och här är det maskinen som bestämmer. En HSS-klinga är byggd för låg skärhastighet med kylning. En hårdmetallklinga är byggd för hög hastighet, ofta utan kylning. Byter du den ena mot den andra i fel maskin blir resultatet sämre, inte bättre.
HSS-klingor för kallkap
HSS (snabbstål) är standard i traditionella kallkapar, alltså maskiner med lågt varvtal och skärvätska. Klingan tål stötar och vibrationer bra, är förlåtande när något inte är perfekt inställt och kan slipas om många gånger.
De vanligaste kvaliteterna är DMo5 för konstruktionsstål och vanliga profiler, och koboltlegerat HSS-Co5 för segare material som rostfritt och höglegerat stål. Klingorna finns ofta med ytbehandling, till exempel ångbehandling eller beläggningar som TiN och TiAlN. Beläggningen minskar friktionen och ger längre tid mellan slipningarna, men den gör inte en felvald klinga rätt.
Hårdmetallklingor för torrkap och snabba maskiner
Hårdmetallklingor (TCT) och cermetklingor har inlödda skär av hårdmetall. De körs i maskiner med betydligt högre varvtal, ofta torrt. Värmen följer med spånen bort i stället för att stanna i materialet, så snittet blir rent och arbetsstycket går att ta i direkt.
Nackdelen är att hårdmetall är sprödare. Klingan kräver en styv maskin, stabil fastspänning och rätt varvtal. Kör du den för långsamt hamrar skären mot materialet i stället för att skära, och då flisar de. Ärligt talat är det här det vanligaste felköpet vi ser: en hårdmetallklinga i en långsamgående kallkap för att den ”ska hålla längre”.
Diameter, tjocklek och hålbild – kontrollera innan du beställer
Tre mått måste stämma med maskinen, och de står oftast i maskinens manual eller på den klinga som sitter i dag.
Diameter styr kapaciteten och måste ligga inom det maskinen är konstruerad för. En större klinga får inte plats under skyddet, och en för liten klinga ger för låg skärhastighet vid samma varvtal. Har du slipat om klingan några gånger har diametern krympt lite, så kontrollera att den fortfarande är över maskinens minsta tillåtna mått.
Tjocklek påverkar stabilitet och spill. En tjockare klinga är styvare men tar bort mer material per snitt och kräver mer effekt.
Hålbild är det som oftast blir fel vid beställning. Utöver centrumhålet har kallkapklingor nästan alltid medbringarhål som driver klingan. Antal, diameter och delningsdiameter måste matcha maskinens fläns exakt. Ta en bild på den gamla klingans hålbild eller ange maskinens märke och modell när du beställer, så slipper du gissa.
Hur många tänder ska kapklingan ha?
Antalet tänder, eller tanddelningen, väljs efter hur tjockt det material är som klingan faktiskt skär i. Det är godstjockleken som räknas, inte profilens yttermått. Ett rör på 60 mm med 2 mm gods kräver alltså en helt annan klinga än en massiv stång på 60 mm.
Grundprincipen är att tillräckligt många tänder ska vara i ingrepp samtidigt, men inte så många att spånen inte får plats. Grovt ser det ut så här:
| Material | Tanddelning | Varför |
|---|---|---|
| Tunnväggigt rör och tunna profiler | Fin (många tänder) | Fler tänder i ingrepp, så tänderna inte hakar i godset |
| Profiler, balk och rör med medeltjockt gods | Medel | Balans mellan jämnt ingrepp och plats för spånen |
| Massivt material och tjockt gods | Grov (färre tänder) | Större spånfickor som rymmer de längre spånen |
Exakt tanddelning i millimeter varierar mellan tillverkare och klingdiameter, så stäm alltid av mot tabellen för den klinga du väljer.
Tandform och spånvinkel
De flesta kallkapklingor har en tandform där varannan tand är något högre och fasad. Förtanden skär mitten av spåret och eftertanden kanterna, så spånet delas upp i smalare remsor. Det ger lägre skärkrafter och jämnare gång än om alla tänder vore lika.
Spånvinkeln, alltså hur tanden lutar mot materialet, anpassas efter hur segt materialet är. Tillverkarna har därför ofta olika klingor för stål, rostfritt och aluminium även när diameter och tandning är desamma.
Aluminium och rostfritt kräver egna val
Aluminium är mjukt och kladdigt. Det fastnar gärna i spånfickorna, så klingan behöver större spånfickor, ofta grövre tandning och god smörjning. Hårdmetallklingor för aluminium har ofta negativ spånvinkel, så att klingan inte drar i materialet.
Rostfritt är det motsatta problemet. Det är segt och arbetshärdar om tanden glider i stället för att skära. Använd en koboltlegerad HSS-klinga eller en hårdmetallklinga för rostfritt, håll jämn och bestämd matning och se till att kylningen når snittet.
Rätt varvtal och nedmatning
Skärhastigheten räknas i meter per minut i klingans ytterkant och beror på både varvtal och diameter. Det betyder att samma varvtal ger olika skärhastighet med olika stora klingor. Utgå alltid från klingtillverkarens tabell för ditt material.
För en HSS-klinga är för hög hastighet det stora problemet. Tänderna överhettas, eggen mjuknar och klingan blir slö på kort tid. Blåfärgade spån är ett tydligt tecken. För en hårdmetallklinga är det tvärtom: för låg hastighet gör att skären slår mot materialet och flisar.
Nedmatningen ska vara jämn och bestämd. För lätt tryck och tänderna glider i stället för att skära, vilket sliter eggen och kan arbetshärda rostfritt. För hårt tryck och tänderna överbelastas och bryts. Har maskinen hydraulisk nedmatning, ställ in den efter materialet i stället för att köra samma inställning på allt.
En ny HSS-klinga mår också bra av att köras in med lägre matning de första snitten, precis som ett bandsågblad. Det tar bort de minsta graderna på eggen utan att den flisar.
Varför blir snittet dåligt? Vanliga fel och orsaker
De flesta problem med en kapklinga syns i snittet eller i spånen. Det här är de vanligaste tecknen och vad de brukar bero på:
| Tecken | Trolig orsak | Åtgärd |
|---|---|---|
| Blåfärgade spån eller snitt | För hög skärhastighet eller för lite kylning | Sänk varvtalet, kontrollera skärvätskan |
| Kraftiga grader | Slö klinga eller för hög matning | Slipa eller byt klinga, minska matningen |
| Vibrationer och skrikande ljud | Materialet sitter löst eller fel tanddelning | Spänn fast bättre, välj tandning efter godset |
| Tandbrott | För grov tandning i tunt gods eller för hård matning | Finare tandning, jämnare matning |
| Sned kap | Slö klinga, glapp i flänsen eller skev klinga | Kontrollera fläns och klinga, slipa om |
| Spån som kladdar fast | Fel klinga för aluminium eller dålig smörjning | Klinga för aluminium, rätt skärvätska |
Börja alltid med det enklaste: sitter materialet stilla och når kylningen snittet? Sedan klingans skick, och sist parametrarna. Rätt skärvätska löser fler problem än man tror.
Lönar det sig att slipa om kapklingan?
För HSS-klingor är svaret nästan alltid ja. En HSS-klinga kan slipas om flera gånger innan diametern blir för liten för maskinen, och en omslipning kostar bara en del av en ny klinga. Det gör att priset per kap blir betydligt lägre än inköpspriset antyder.
Tricket är att slipa i tid. En klinga som körs tills den knappt skär har slitits ner mer, och då måste slipningen ta bort mer material. Byt när snittet börjar bli sämre eller graderna ökar, inte när klingan har slutat skära.
Hårdmetallklingor går också att slipa om, men det kräver diamantslipning och antalet gånger är mer begränsat. Har skär lossnat eller spruckit kan de ofta bytas, men då gäller det att jämföra kostnaden med en ny klinga.
Kapklinga eller bandsåg – när räcker kallkapen inte?
Kallkapen är svår att slå på rör och profiler i små och medelstora dimensioner. Den är snabb och ger ett rent snitt som sällan behöver efterbearbetas. Gränsen går vid kapaciteten. Klingans diameter sätter taket, och riktigt stora klingor är dyra både att köpa och att slipa.
Kapar du ofta massivt material, stora balkar eller vill köra långa serier obemannat är en bandsåg ofta bättre. Läs mer i vår guide om att välja bandsåg för metall. Många verkstäder har båda: kallkapen för det dagliga profilarbetet och bandsågen för de grova dimensionerna.
Så går du vidare
Det snabbaste sättet att få rätt kapklinga är att skicka oss tre uppgifter: maskinens märke och modell, vilka material du kapar och ungefärlig godstjocklek. En bild på den klinga du använder i dag hjälper också, särskilt för hålbilden.
Se vårt sortiment av sågklingor eller kontakta oss så hjälper vi dig välja klinga och skärvätska som passar maskinen. Du når oss på 031-98 12 72 eller info@teamrix.se.
Vanliga frågor om kapklingor
Vad är skillnaden mellan HSS- och hårdmetallklinga?
HSS-klingor körs med lågt varvtal och kylning i kallkapar, tål stötar bra och kan slipas om många gånger. Hårdmetallklingor körs med högt varvtal, ofta torrt, och skär snabbare, men kräver en styv maskin och rätt varvtal för att inte flisa.
Kan man kapa metall med en klinga för trä?
Nej. En träklinga har fel tandform, fel spånvinkel och är byggd för ett helt annat varvtal. Tänderna kan lossna och slungas ut. Det finns hårdmetallklingor som är godkända för både trä och tunnare metall, men de ska vara märkta för det och användas i en maskin som tillåter det.
Hur vet jag att kapklingan är slö?
Snittet tar längre tid, graderna växer, maskinen låter mer och spånen blir finare och mer pulveraktiga. Blåfärgning är också ett tecken. Slipa då, innan klingan har slitits ner helt.
Vilken klinga ska jag ha för aluminium?
En klinga för aluminium, med större spånfickor och anpassad spånvinkel. En vanlig stålklinga sätter igen eftersom aluminiumet kladdar fast i tänderna. Använd också smörjning eller skärvätska som passar aluminium.
Hur länge håller en kapklinga?
Det beror helt på material, parametrar, kylning och hur tidigt den slipas. Mät hellre antal snitt mellan slipningarna än tid, så ser du om en ändring av varvtal eller skärvätska gör skillnad.